Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Sedan 2008 har regeringen lagt över en miljard kronor pÄ satsningen Sverige - det nya matlandet. Satsningen ska lyfta svensk mat till samma internationella höjder som den franska och italienska i en tid dÄ svensk livsmedelsproduktion gÄr pÄ knÀna. Till sin hjÀlp har landsbygdsministern ett expertrÄd som ska vÀgleda skutan i rÀtt riktning. Men kritiken har varit hÄrd. Oppositionen kallar det för ett PR-jippo och andra ironiskt för Pratlandet.

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utslÀpp av vÀxthusgaser. Hoten mot miljön innebÀr att det Àr brÄttom att utveckla hÄllbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och dÀr har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk Àr det bÀsta alternativet för en hÄllbar livsmedelsproduktion. DÄ studenter ofta har en begrÀnsad budget Àr det intressant att undersöka deras instÀllning till hÄllbar livsmedelsproduktion och hur det pÄverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka studenters förhÄllningssÀtt till hÄllbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa fÄr för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkÀtstudie utfördes dÀr deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nÄddes via www.facebook.com.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utslÀpp av vÀxthusgaser. Hoten mot miljön innebÀr att det Àr brÄttom att utveckla hÄllbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och dÀr har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk Àr det bÀsta alternativet för en hÄllbar livsmedelsproduktion. DÄ studenter ofta har en begrÀnsad budget Àr det intressant att undersöka deras instÀllning till hÄllbar livsmedelsproduktion och hur det pÄverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka studenters förhÄllningssÀtt till hÄllbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa fÄr för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkÀtstudie utfördes dÀr deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nÄddes via www.facebook.com.

Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.

SysselsÀttningen i den svenska landsbygden har minskat avsevÀrt sedan 1900-talets början. Den senaste tidens ökning av importmat tvingar mjölk- och köttproducenter att hitta andra verksamhetsomrÄden att tjÀna pengar pÄ. I takt med samhÀllsutvecklingen har kraven ökat för bland annat nÀrproducerade livsmedel. Landsbygdsföretagarna i Norrbotten Àr duktiga jordbrukare men har generellt begrÀnsade kunskaper hur företag ska drivas. Lantbrukarnas Riksförbund startade för tre Är sedan ett projekt i syfte att hjÀlpa jordbrukarna bli bÀttre företagare.

Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.

Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

Denna studie syftar till att identifiera vad det Ă€r som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att stĂ€lla om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade pĂ„verkningsfaktorerna skiljer sig Ă„t mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; GĂ„rdsspecifika förutsĂ€ttningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hĂ€lsa samt Produktionsteknik. En jĂ€mförelse mellan de bĂ„da grupperna genomförs och det empiriska materialet stĂ€lls mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Idag produceras ungefÀr 100 miljoner ton vegetabilisk olja i vÀrlden. DÄ en stor del av denna olja anvÀnds till livsmedelsproduktion Àr kraven höga pÄ att oljan har god kvalitet och inte Àr hÀlsofarlig att konsumera. Detta stÀller krav pÄ raffineringen av vegetabilisk olja. Det finns generellt sett tvÄ metoder för raffinering av vegetabiliska oljor och fetter, vÄtkemisk respektive fysikalisk raffinering. I detta examensarbete studeras fysikalisk raffinering av vegetabilisk olja.

Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.